poesi

Jag har en kontakt på MSN som jag pratar med ibland. Varje gång hon loggar in så spritter det i mig av iver, inte bara för att jag vill prata med henne utan för att jag är fylld av förväntan över vad hon har skrivit för ”personligt meddelande”.

Det är alltid något djupt poetiskt om hennes känslor och tankar!

Stort att lägga ner tid och tanke på det lilla meddelandet intill sitt namn på MSN, eller för henne kanske det inte tar tid. Det är nämligen det jag tror, jag tror det bara kommer till henne, som ett besked man inte väntat. Helt plötsligt är det bara där, där i hennes tanke, i hennes fingrar och sen intill hennes namn på MSN.

När jag läst det så sitter jag alltid en stund i djup begrundan över hennes meddelande, jag undra om hon vet att folk, eller jag, verkligen tar åt sig av det hon skriver. Hon borde ha en blog, den skulle fylla världen med kärlek och filosofi.

Jag gillar