Elin, vägen och bilen Furious Blue, del 2

Fortkörning

2007-09-17
Jag hade varit hemma i Täby för att rösta där jag är mantalsskriven, jag bodde med Fia på Gärdet. Hade lovat Fia att följa med henne till den vallokalen hon skulle rösta i för hon ville inte gå själv. Klockan började närma sig 20.00, då vallokalerna stänger och jag var ännu inte på Gärdet. Skynda.

Sitter i bilen, öppen ruta, kör på E18 södergående in mot Stockholm och pratar med Sofia på mobilen. Utanför Universitetet ska jag svänga in till vänster för at kör igenom Liljansskogen. Är tvungen att stanna vid rödljuset och då glider en motorcykelpolis upp på vänstersida om mig och säger:
"Prata i mobiltelefonen ska man inte göra när man kör, då är man inte uppmärksam på hur snabbt man kör. Sväng in på Statoil där borta så pratar vi lite."

HOLY SHIT!

Jag slänger mobilen åt helvete, hinner kanske säga något snabbt och skräckslaget till Fia innan mobilen flyger all världens väg, jag minns inte. Kör med darriga ben mot Statoil, kliver ur bilen och inväntar polisen. Hjärtat slår, tankarna viner, klump i halsen och kroppen darrar.

Polisen berättar för mig att han har legat bakom mig en bit och mät min hastighet. Jag har tydligen kört i en snitthastighet på 88 km/h på en 70 väg. Alltså 18 km/h för fort. Jag erkänner för honom att jag inte var uppmärksam och inte brydde mig om att jag låg över hastighetsbegränsningen. Jag har inte sett honom i backspegeln som jag vet att jag har tittat i trots att jag har pratat mobilen så han måste ha legat i min döda vinkel den sluge jäveln.

Polisen noterar:
Bilen inte är min; nej det är pappas.
Körkortet är nytt; prövotid ja, jag tog det i maj. Fan, jag kommer att bli av med det tänker jag.
Så säger han också att jag hade tur att det låg en bil framför mig för annars hade jag kört ännu snabbare; ”nej, det hade jag inte alls gjort” sa jag skitförbannad. Smart Elin, tjafsa med polisen som precis ska skriva böter till dig och ta ditt körkort ifrån dig.

Han berättar för mig att det här blir ju böter, så tar han fram en mall över bötesbeloppen mot hastighetsöverstigningen, penna och bötesblock.

Än har han inte sagt något om att jag blir av med körkortet så jag tänkte att han hade glömt att jag fortfarande gick på prövotid så man kanske inte ska ta upp det genom att fråga eftersom jag då skulle påminna honom och då bli av med det. Torn...

Tillslut frågar jag i alla fall om körkortet kommer att ryka nu. Ja, jag sa ryka. Då svarar han att nej det kommer det inte att göra, då hade jag behövt köra 30 km/h över hastighetsbegränsningen.

TJOOOHOOO ljuder i min hjärna!!!

Med böter på 1 200 kronor och en skarp tillsägning i bagaget åker jag hem till en orolig Sofia i lägenheten, slänger väskan och jackan hårt i golvet, stampar ursinnig och skrikandes in i mitt rum och slänger mig gråtandes på sängen.

Fia och jag är jättearga resten av kvällen, för poliserna borde ju vakta vallokalerna på valdagen och inte bötfälla stackars flickor som precis fått körkort och egen bil.