Frippan fixad

Idag har jag varit hos frisören, ni ser ju själva på min sköna utväxt här att det var time. Jag älskar att gå till frisören det är så skönt och mysigt. Jag brukar få te och kakor av min frisör. Mulligt!

Jag klipper mig hos en gammal granne, Lena, hon är så bra. Vet precis hur jag vill ha färgen och fattar när jag beskriver hur hon ska klippa, inte för att jag har jätteavancerad frisyr men ändå. Det är skönt att hon är på banan. Jag började gå till henne för drygt två år sedan och då var inte mitt hår i topptrim. Jag hade precis fått veta att jag haft allvarlig blodbrist en tid och håret hade tagit mycket styck. Det var tunt och torrt och det vill inte växa tyckte jag. Men det var för att det var så svagt och då gick det av i topparna så det kom liksom ingenvart. Jag var arg för jag ville ha tillbaka mitt långa hår som jag hade innan gymnasiet, vet inte varför jag klippte av mig det. Men nu är blodvärdet bra och håret är på G. Det är alltid lika kul att komma till Lena för hon var ju med när håret var risigt, varje gång blir hon lika förvånad och glad över hur mitt hår blir bättre. Och då blir jag skitglad när en frisör säger att håret börjar se riktigt bra ut.

Så här blev det iaf, vi la i lite guld i den mörkbruna färgen istället för rött som jag haft förut. En mini förändring som ändå kan vara kul. Shit va snygg jag blev!

Såhär såg jag ut för ett år sen, nyklippt 30 januari 2008. Ser ni skillnad på längden? Ändå bara ett år sen och jag har klippt mig en gång till där emellan. Det växer, jippie