Mitt jobb är att möta människor i receptionen, flytta dem från punkt A till punkt B till punkt C till punkt D och till slut skicka hem dem i en taxi. Detta innebär ganska många transportsträckor som avverkas till fot.
Det är så många som går sååå långsamt. Seriöst! Drar fötterna, spankulerar och ser sig omkring. Helvete, rör på fötterna tack! Oftast har vi bråttom också och då är hjärnblödningen inte långt borta. Jag själv är ingen expert på att gå snabbt när jag går i mitt "vanliga" tempo men på de korta sträckorna här i huset är det inte så svårt.
Idag hade vi inte bråttom men en gäst var så sinnessjukt långsamt att trodde att hon skojade eller hade stannat och knutit skorna eller något men det var så här hon gick. Hon var inte gammal, inte handikappad och inte full. De hade varit de enda ursäkterna jag hade accepterat för det tempot hon höll. Till slut kom vi fram efter att jag gått framför henne i kanske 5 minuter och himlat med ögonen och suckat djup inne i mitt huvud. Man måste vara trevlig förstår ni. Så bit i tungan, bara BIT!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
haha jag är tjejen som alla hatar för jag strosar och hamnar alltid längst bak när jag går med folk. Du skulle haaata att gå med mig.
Rolig blogg!
Skicka en kommentar