Det här med min högra skinka och trappor!

Här kommer en hyllning till min högra skinka som snart kommer att ha så mycket innre scar tissue att jag kommer få en jävla böld. Det hela började för nästan ett år sedan:

1. Mitt första brutala rövblåmärke 2008-09-06. Jag ska skura fasad på Sandras lägenhet i Uppsala efter att ha kräkts från hennes franska balkong, vilket hade ett mindre lyckat resultat. Blåbärskräks på allas franksa balkonger...Japp, jag - riktigt praktbakis tar en skurhink och beger mig ut på förnedringspromenad ner för trappan till Sandras grannar. Jag halkar och drattar på arselet ordentligt, spiller vatten lite överallt i trappan. Det gör så jävla ont och jag är så bakis och så fruktansvärt less så när jag gråter av smärta kan jag inte hålla tillbaka - jag spyr igen ner i min skurhink. Det är bara att börja om från början, hämta nytt vatten och bege sig ut igen. Det var en toppen dag det! Men blåmärket är rätt snyggt, den skarpaste kanten jag någonsin sett.

2. Jag är hemma hos Klara i hennes gamla Lidingö hus 2009-06-15. Huset har en mer eller mindre vertikal trappa, den har skitkorta trappsteg och den är målad, vilkat innebär hal. Toan ligger ner för trappan så man var ju så illa tvungen. Jag möter Elin i trappan och vi börjar dansa lite till musiken för stämningen är ju på topp. Jag diggar lite väl hårt och halkar till, på höger skinka landar jag och drattar ner för hela trappan, AJ! Blåmärket är prakfullt men det värsta med det här är knölen under huden, brosk eller va fan det kan vara som gjorde ont ända till nästa blåmärke. När man satt på ett visst sätt eller vände sig i sängen kunde man komma åt och då gjorde det ont. En liten smärtsam underhudsknöl på min röv helt enkelt.

3. Det nyaste tillskottet till min samling. Kräftskivan på landet 2009-07-25. Jag och Angelica ska nakenbada, det har regnat mycket, trappan är väldigt hal. Jag springer ner mot bryggan och fötterna får inget fäste och jag landar på MIN HÖGRA SKINKA som sagt ännu inte har läkt sen incidenten hemma hos Klara. Jag tänker inte mer på det fören på morgonen nästa dag då det gör ont när det är skedbyte, jag typ AOUCH! Inget blåmärke syns men berörning smärtar, knäppt tänkte jag. Idag när jag byte om här hemma såg jag det i spegeln, det nya rövblåmärket är ett faktum. Ska min rumpa någonsin få läka, kan jag bara hålla mig på fötter eller borta från trappor på fyllan!