Himla irriterande

Idag, måndagen den 3 mars skulle jag ha varit i rättegång med den gubben som körde på mig i höstas.

Klockan 13.00 skulle den ha börjat men var jag där klockan 13.00? Nej! Då var jag hemma hos Sandra. Why you ask.

Jo, i fredags, alltså två dagar innan rättegången, en helg innan rättegången, så kom det ett brev på posten till mig. I detta brev stod det att förhandlingarna mot Jörgen Abrahamsson på måndag är inställd.

Anledning: den åtalade har kallat två nya vittnen som måste höras av polis innan ärendet kan tas vidare.

???WHAT???

Får man göra så? Finns det ingen deadline för när sista vittnet ska vara kallat så att polisen hinner höra dem innan avsatt rättegångsdatum? Inte? Lite väl sent också kan jag tycka, två dagar innan rättegången får man veta! SKANDAL!

Varför har han ens kallat två nya vittnen, ingen som fanns på platsen kan iaf vittna till hans fördel, det är ett ganska wideopen case om man säger. Jag stod still och väntade på att få köra, han körde in i mig, han sprang därifrån! Det finns inte så mycket mer att säga. Jo, sen kanske det här med rattfyllan och den olovliga körningen!

Mamma trodde att det var såna såkallade karaktärsvittnen. Släkt eller vänner till den åtalade som ska vittna om hur ansvarsfull och pålitlig den här människan egentligen är, något sånt här skulle aldrig hända igen, det är faktiskt helt ofattbart att det ens faktiskt har hänt. Stuff like that kommer de säga.

Ni kan aldrig gissa det nya datumet för rättegången!

Måndagen den 29 september klockan 13.00!!!

Jaha, jävligt schyst! Nu måste jag planera mitt liv så att jag är hemma just det här datumet. Vem vet, jag kanske börjar plugga i USA eller är ute och reser på Asiens landsbygd eller gifter mig med nån kille från Fiji och flyttar dit. Vem vet? Men den 29 september ja då ska jag vara i rättegång angående en olycka som skedde för mer än ett år sedan. Kul att den ska in där i upplägget för framtiden. Jag ville bara få det överstökat och lägga det bakom mig.

Jag hade redan planerat våren här nu med tanke på rättegången. Hade tänkt åka till Thailand tidigare, kanske till och med när Fia åkte, så jag kunde vara borta flera månader, kanske. Men nej den 3 mars var jag tvungen att vara hemma...

Jag är så arg att jag inte ens är arg, den ilska jag känner är inte synlig den går inte att formulera!