Priset till bästa kvinnliga respektive manliga kommentator går till:
Sandra Gustafsson och Max Wahlund!!!
Juryns motivering: ”Med upplyftande och komiska kommentarer lyser ni upp denna blogg med små ljusblå siffror som visar att en kommentar har lämnats.”
Visslingar och rop!
"Tack för att ni håller, eller i alla fall höll kommentatorsfunktionen levande."
Kom igen nu alla ni andra tre, nu är det er chans att slå de regerande mästarna. Ny prisutdelning om en vecka, fina "priser" i potten.
God damn it, nu kör vi!
tisdag 19 februari 2008
Hälsning från Sophie i Whistler, Kanada
Well...go fuck yourself!
Bitch
Somliga lever allt i smöret, sånt här blir man ju BARA deprimerad av!
fredag 15 februari 2008
Min arbetsplats
Jag älskar mitt jobb! Det är alltid så jävla roligt där och människorna är hemskt roliga på sitt eget, för det mesta, udda sätt. Alla nya gäster man träffar varje dag, musiker, idoler, genier, politiker, idioter, B-kändisar som tror dom är nått, listan kan göras lång. Knasiga arbetstider gör att sammanhållningen blir väldigt stadig och speciell, det är vi mot klockan, mot natten, mot mörkret. 
Vyn från min plats i kontrollrummet. Längst ner i högra hörnet där är pormpterhjulet, som jag sitter och rullar med hela mornarna och den lilla monitorn som det står "strax" i det är där jag ser texten som rullar för programledarna i kameran.
Min granne i KC, fredagsmorgonens redaktör och chef för hela Nyhetsmorgon och därför också min boss - Haggan, en mycket sjuk människa men underbart skön och flummig att arbeta med.
Det var, som ni ser en mycket stressig morgon! Very relaxed...
Jag är det svävande huvudet!!!
Såhär kul har vi, jag i Haggans glasögon, kool!
Andreas försöker vara söt framför kameran, en skrämande mild blick från en man som döljer galna och vansinniga tankar och idéer.
Sweet Valentine
Nu var det så att Micke och jag hade bestämt att vi skulle leka i torsdags, käka lite, mysa lite. Sen visade det sig ju att torsdag = alla hjärtans dag! Hoppsan, plötsligt hade man en romantisk middag i Näsby Park inbokad, how nice.
Jag lagade pasta carbonara, min bästa rätt och det blev riktigt gott!
Micke, ja, han fick diska. Inte mer än rättvist men sen svängde han ihop en bananmilkshake med choklad, magen växte till ett stort berg av belåtenhet, mm mm. Resten av kvällen bestod av snack, ingen tv bara snack och lite mupp-bilder på Macen. Nöjda att vi bojkottade tvn.
Helt klart min bästa valentine so far!
Micke vid diskhon där han hör hemma.
Eller hur var det med könsrollerna Micke, jämställt?
Jag lagade pasta carbonara, min bästa rätt och det blev riktigt gott!
Micke, ja, han fick diska. Inte mer än rättvist men sen svängde han ihop en bananmilkshake med choklad, magen växte till ett stort berg av belåtenhet, mm mm. Resten av kvällen bestod av snack, ingen tv bara snack och lite mupp-bilder på Macen. Nöjda att vi bojkottade tvn.
Helt klart min bästa valentine so far!
Micke vid diskhon där han hör hemma.
Eller hur var det med könsrollerna Micke, jämställt?
Dagens i-landsproblem
Jag funderar på att byta namn till Halta-Lotta, jag har nämligen klippt min högra stortånagel på tok för mycket så jag haltar runt här som en annan höna. Jag var för ivrig igår - fan!
Nageln är nu så kort att den på kanten tränger in i huden, det är rött och det gör mycket ont!
Hoppas jag inte får nageltrång eller något annat tokigt.
Nageln är nu så kort att den på kanten tränger in i huden, det är rött och det gör mycket ont!
Hoppas jag inte får nageltrång eller något annat tokigt.
torsdag 14 februari 2008
Lunch med Mackan
Gamle Mackish och jag träffades vid Söderhallarna för en lunchdejt igår. Jävligt mysigt! Vi hade inte setts på ett tag så när jag kom emot honom kände han inte ens igen mig!
Va fan, så mycket har jag väl inte förändrats på en månad.
Hans svar på ”hur är läget?”:
"Jag har en jävligt bad hairday! "
Svar enough för mig, om det är det är det första han tänker på när man frågar hur det står till så känns det som om livet är rätt ok.
Men bångstyrigt hår är också ett problem… Jag tycker inte att det ser så tokigt ut. En snygg härlig rumpa hade han fått också, I like! hahaha
Marcus åt fisk väldigt fort, jag åt kyckling lite långsammare.
Vår tid tog slut allt för fort, Marcus var tvungen att rusa tillbaka till jobbet. Han jobbar på skatteverket och kallar sig själv för Marcus ”The Collector” Nilsson. Härligt skön självinsikt på den killen!
Va fan, så mycket har jag väl inte förändrats på en månad.
Hans svar på ”hur är läget?”:
"Jag har en jävligt bad hairday! "
Svar enough för mig, om det är det är det första han tänker på när man frågar hur det står till så känns det som om livet är rätt ok.
Men bångstyrigt hår är också ett problem… Jag tycker inte att det ser så tokigt ut. En snygg härlig rumpa hade han fått också, I like! hahaha
Marcus åt fisk väldigt fort, jag åt kyckling lite långsammare.
Vår tid tog slut allt för fort, Marcus var tvungen att rusa tillbaka till jobbet. Han jobbar på skatteverket och kallar sig själv för Marcus ”The Collector” Nilsson. Härligt skön självinsikt på den killen!
onsdag 13 februari 2008
Jobbar kväll
Idag gör jag min debut på fyran kvällstid! (förutom när det har varit firmafest)
Studiovärdinna på ”Kvällsöppet” med Lennart Ekdal och Alex Schulman, det är jag. Hade ingen aning om att Schulman hade tagit över efter Hakelius, så jag blev lite fundersam vad han gjorde här när jag kom. Jag har ju vanligtvis ingen möjlighet att titta på det här programmet efter som det sänds klockan 22.45 onsdag kväll och vid den tiden sover jag oftast sött eftersom jag jobbar morgon annars. Idag är ett undantag.
Men här är det ju trevlig stämning och inte lika många gäster som på ”Nyhetsmorgon”. Alla gäster kom ungefär samtidigt också, superskönt, slipper jag springa så mycket!
Här finns också en brieost som jag har spanat in, ska hugga in på den sen när programmet börjar! Mums!
Nu ska jag gå och kontrollera att några namn på gästerna är rättstavade, fascinating!
Nu börjar det! Alldeles, alldeles strax som hallåan nyss sa.
Studiovärdinna på ”Kvällsöppet” med Lennart Ekdal och Alex Schulman, det är jag. Hade ingen aning om att Schulman hade tagit över efter Hakelius, så jag blev lite fundersam vad han gjorde här när jag kom. Jag har ju vanligtvis ingen möjlighet att titta på det här programmet efter som det sänds klockan 22.45 onsdag kväll och vid den tiden sover jag oftast sött eftersom jag jobbar morgon annars. Idag är ett undantag.
Men här är det ju trevlig stämning och inte lika många gäster som på ”Nyhetsmorgon”. Alla gäster kom ungefär samtidigt också, superskönt, slipper jag springa så mycket!
Här finns också en brieost som jag har spanat in, ska hugga in på den sen när programmet börjar! Mums!
Nu ska jag gå och kontrollera att några namn på gästerna är rättstavade, fascinating!
Nu börjar det! Alldeles, alldeles strax som hallåan nyss sa.
Sveriges farligaste brottsling!
Hämtade mitt pass igår.
Vad tycks?
Ser jag inte lite farlig ut? Med ett lite halvgalet intryck, psykopat nästan. Jag tror det är den där hinten till ett leende som gör bilden lite smått kuslig, och två svarta hål till ögon!!
Jag gör mig iofs bättre i svartvitt än i färg så lite snygg är jag allt! hahaha
Over all så är jag nöjd!
Vad tycks?
Ser jag inte lite farlig ut? Med ett lite halvgalet intryck, psykopat nästan. Jag tror det är den där hinten till ett leende som gör bilden lite smått kuslig, och två svarta hål till ögon!!
Jag gör mig iofs bättre i svartvitt än i färg så lite snygg är jag allt! hahaha
Over all så är jag nöjd!
Morfininjektion
När jag skulle lägga mig igår kväll så kunde jag inte sluta hosta, så fort jag la mig ned så började en hostkavalkad utan ett slut i sikte.
Då fick jag smaka på mammas medicin, Cocillana-Etyfin, en hostmedicin med morfin!!!
Jösses
Den fungera ruskigt bra, hostade endast en gång efter att jag svalt matskeden med den trögflytande vätskan.
Sov som en stock gjorde jag också hela natten. Natten innan hade jag vaknat upp stup i kvarten och varit tvungen att sätta mig upp för att kunna hosta ordentligt.
Det är helt otroligt att en liten sked kan hjälpa så mycket och tydligt. Vem kommer på allt det här, genier!
Sitter på jobbet nu och hosta ganska mycket, får ta en till dos när jag kommer hem, mer morfin...
Hur mycket vågar man ta, jag har stor respekt för starka mediciner och liknande. Jag har ju inget recept på det här, det är ju morsans. Just i den här situationen är det kanske lite överdrivet och fjantigt, det är ju bara hostmedicin. Eller?
Då fick jag smaka på mammas medicin, Cocillana-Etyfin, en hostmedicin med morfin!!!
Jösses
Den fungera ruskigt bra, hostade endast en gång efter att jag svalt matskeden med den trögflytande vätskan.
Sov som en stock gjorde jag också hela natten. Natten innan hade jag vaknat upp stup i kvarten och varit tvungen att sätta mig upp för att kunna hosta ordentligt.
Det är helt otroligt att en liten sked kan hjälpa så mycket och tydligt. Vem kommer på allt det här, genier!
Sitter på jobbet nu och hosta ganska mycket, får ta en till dos när jag kommer hem, mer morfin...
Hur mycket vågar man ta, jag har stor respekt för starka mediciner och liknande. Jag har ju inget recept på det här, det är ju morsans. Just i den här situationen är det kanske lite överdrivet och fjantigt, det är ju bara hostmedicin. Eller?
måndag 11 februari 2008
Linda får mig att minnas sommaren
Min äldsta kamrat, Linda, skickade nyligen en liten länk till mig från hennes bilddagbok där hon hade lagt upp lite bilder på mig från min lillebrors student. Kanske inte my finest hour, jävlar vad jag vart karate den kvällen, sen senare på annan ort än mitt hem. Lite knasigt för det var ju inte ens min student, men är det student så finns det ju ganska mycket gratis dricka om man uttrycker det milt. Det var i alla fall en underbar dag och kväll och jag vill nog påstå att jag lyckades hänga och spendera lite kvalitets tid med de flesta av mina vänner den här dagen.
Vid 11, jag och Sophie anländer till Åva där utspringet ska ske. Vi tar några bärs i bilen och joinar sedan våra respektive familjer för våra småsyskons stora ögonblick.
13, står med familjen och väntar på bror. Senare, ett höjdarflak där jag och brorsan var bäst.
15-17, mottagning med släkt och vänner. Linda, Jenny och jag myser med några glas champagne i hammocken och minns barndomstiden vi upplevt tillsammans, som ni kan se i bilddagboken. (Jag och Linda föddes i princip samtidigt på Löwenströmska sjukhuset, det var där våra föräldrar träffades för första gången and we've known each other since.)
18 snåret, Gurra kommer och hämtar mig med bilen för avfärd mot annan fest. Jag är så packad att jag inte ens minns att hon har ringt mig för några minuter sedan och sagt att hon är på väg, så när jag öppnar dörren utbrister jag: "men vad gör du här?" På vilket hon svarar: "men Elin jag ringde ju nyss och sa att jag var på väg för att vi ska till Sophie." Jag: "jaha?!?!?"
18 snåret nån kvart senare, vi kommer hem till Sophie där det är fullt kalas för hennes lillasyster som också tagit studenten. Jag bjuder mig själv på ölen, champagnen och chokladmoussetårtan som jag skulle döda för. Jag och Sophie festar hårt! Gurra åker vidare någon gång under tiden, Gud vet när.
Kanske vid 21, Sandra och Billan kommer i Sandras cab och plockar upp oss, vi sätter sikte mot staden och slutskivan för Åvas studenter 2007. I baksätet råder full orkan, det blåser väldigt kraftigt och i detta virrvarr försöker jag och Sophie dricka öl. På bilderna ser man tydligt att det mesta hamnar i ansiktet, fuktigt.
Närmare 22, tackar för skjutsen och jag och Sophie möter upp några kompisar och går mot klubben, April tror jag, minns inte. Jag sätter mig tydligen och kissar utanför en restaurang. När Sophie några dagar senare visar mig var jag satt vill jag bara dö! Inte särskilt avskilt.
22 snåret, vi går in. Sophie och de andra vännerna vill inte gå in med mig för de vill inte riskera att bli utslängda samtidigt som det där fyllot, så jag står framför vakterna helt själv. Jag märker inte ens att jag är själv, de berättar dem för mig så vänligt dagen efter. När vakten frågar vad det är för stort jag har i väskan så förklarar jag lättsamt: ”det är ju en låda vin, men du kan ta den, varsågod. Jag har en och en halv liter Coca Cola här också som du kan ta samtidigt.” Sen släpper han otroligt nog in mig. Sophie gör mig sällskap vid kassan. Jag utbrister: ”160 JÄVLA SPÄNN, kom Sophie nu jääävlar ska vi shaeeeka!”
Vi dansar hela natten lång och dricker några White Russian.
03 eller vid stängning, dags att bege sig hem och jag upptäcker att jag har fan de värsta skavsåren jag någonsin i hela mitt liv har haft. Enorma och väldigt djupa!! På tunnelbanestationen sitter jag i trappan och dubbelkollar att jag har allt i min väska:
Två skor – check
Körkort – check
Bankkort – check
Mobil – check
Och sen en snabb överblick över allt det andra, ja, ja, jadå allt är där.
Detta gör jag ungefär 12 gånger, gjorde det även några gånger inne på April. Minnet är ju på topp.
04, jag och Sophie somnar på bussen men Sunkan som vi träffade när vi klev på nattbussen väcker oss så vänligt innan han kliver av och säger att vi ska av nästa.
Jag känner hur förbannat ont jag har i fötterna när jag går barfota från busshållsplatsen till Sophie, det liksom ilar från såren på hälarna upp mot knävecken och låren, fruktansvärt. Däckar och vaknar med ännu värre värk. Mamma får komma och hämta mig för jag kan inte sätta på mig ett par skor och jag vill inte åka kommunalt med de här såren. Tar uppemot två veckor innan såren är ganska läkta. Jag spyr i bilen ut på vägkanten halvvägs hem, lyckat.
Summa summarum en mycket bra kväll!
Vid 11, jag och Sophie anländer till Åva där utspringet ska ske. Vi tar några bärs i bilen och joinar sedan våra respektive familjer för våra småsyskons stora ögonblick.
13, står med familjen och väntar på bror. Senare, ett höjdarflak där jag och brorsan var bäst.
15-17, mottagning med släkt och vänner. Linda, Jenny och jag myser med några glas champagne i hammocken och minns barndomstiden vi upplevt tillsammans, som ni kan se i bilddagboken. (Jag och Linda föddes i princip samtidigt på Löwenströmska sjukhuset, det var där våra föräldrar träffades för första gången and we've known each other since.)
18 snåret, Gurra kommer och hämtar mig med bilen för avfärd mot annan fest. Jag är så packad att jag inte ens minns att hon har ringt mig för några minuter sedan och sagt att hon är på väg, så när jag öppnar dörren utbrister jag: "men vad gör du här?" På vilket hon svarar: "men Elin jag ringde ju nyss och sa att jag var på väg för att vi ska till Sophie." Jag: "jaha?!?!?"
18 snåret nån kvart senare, vi kommer hem till Sophie där det är fullt kalas för hennes lillasyster som också tagit studenten. Jag bjuder mig själv på ölen, champagnen och chokladmoussetårtan som jag skulle döda för. Jag och Sophie festar hårt! Gurra åker vidare någon gång under tiden, Gud vet när.
Kanske vid 21, Sandra och Billan kommer i Sandras cab och plockar upp oss, vi sätter sikte mot staden och slutskivan för Åvas studenter 2007. I baksätet råder full orkan, det blåser väldigt kraftigt och i detta virrvarr försöker jag och Sophie dricka öl. På bilderna ser man tydligt att det mesta hamnar i ansiktet, fuktigt.
Närmare 22, tackar för skjutsen och jag och Sophie möter upp några kompisar och går mot klubben, April tror jag, minns inte. Jag sätter mig tydligen och kissar utanför en restaurang. När Sophie några dagar senare visar mig var jag satt vill jag bara dö! Inte särskilt avskilt.
22 snåret, vi går in. Sophie och de andra vännerna vill inte gå in med mig för de vill inte riskera att bli utslängda samtidigt som det där fyllot, så jag står framför vakterna helt själv. Jag märker inte ens att jag är själv, de berättar dem för mig så vänligt dagen efter. När vakten frågar vad det är för stort jag har i väskan så förklarar jag lättsamt: ”det är ju en låda vin, men du kan ta den, varsågod. Jag har en och en halv liter Coca Cola här också som du kan ta samtidigt.” Sen släpper han otroligt nog in mig. Sophie gör mig sällskap vid kassan. Jag utbrister: ”160 JÄVLA SPÄNN, kom Sophie nu jääävlar ska vi shaeeeka!”
Vi dansar hela natten lång och dricker några White Russian.
03 eller vid stängning, dags att bege sig hem och jag upptäcker att jag har fan de värsta skavsåren jag någonsin i hela mitt liv har haft. Enorma och väldigt djupa!! På tunnelbanestationen sitter jag i trappan och dubbelkollar att jag har allt i min väska:
Två skor – check
Körkort – check
Bankkort – check
Mobil – check
Och sen en snabb överblick över allt det andra, ja, ja, jadå allt är där.
Detta gör jag ungefär 12 gånger, gjorde det även några gånger inne på April. Minnet är ju på topp.
04, jag och Sophie somnar på bussen men Sunkan som vi träffade när vi klev på nattbussen väcker oss så vänligt innan han kliver av och säger att vi ska av nästa.
Jag känner hur förbannat ont jag har i fötterna när jag går barfota från busshållsplatsen till Sophie, det liksom ilar från såren på hälarna upp mot knävecken och låren, fruktansvärt. Däckar och vaknar med ännu värre värk. Mamma får komma och hämta mig för jag kan inte sätta på mig ett par skor och jag vill inte åka kommunalt med de här såren. Tar uppemot två veckor innan såren är ganska läkta. Jag spyr i bilen ut på vägkanten halvvägs hem, lyckat.
Summa summarum en mycket bra kväll!
Kändisboxning
Att boxas med en kille är väldigt jobbigt, fråga mig jag vet!
Idag på aeroboxningen kom jag dit själv, jag hade alltså ingen vän med mig att boxas med.
Efter uppvärmningen parades alla ihop med sina polare och jag stod ensam kvar, ensam kvar med en kille - Peter Jihde!
Energiknippet Jihde, hyper Jihde, jävligt taggade Jihde!
Ett tveksamt flin från min sida, stutsandes från hans.
Oj oj, jag hade redan kört ett annat pass innan och var ganska slut men va fan han är ju rolig så vi kör då, satan vad vi kör. Instruktören börjar instruera och säger till mig att jag ska ge Peter en match. Jo, tjena, lycka till. Tänker jag.
Citat Peter:
TA IIIIII
KOM IGEN
KÖR HÅRT
TEEEEMPO
Om du inte klarar den här så får DU GÖRA NÅGRA TILL
Jag körde lite med honom också, men jag fick ta i en rätt mycket och flög som en vante när man skulle vara varandras motstånd vid olika övningar, killar är så sinnesjukt starka. Jag vill också vara stark.
Det roligaste, och knäppaste, var i och för sig när man ligger och gör situps eller liknande och han står över ska hålla upp händerna så man boxas samtidigt. Så droppas hans svett från hans ansikte ner på mig!!! AAAAA, shiiiit, weird.
Det var ett riktigt hårt träningspass, tufft och jätteroligt, han är en galen kille.
Kändes lite flummigt att träna med Peter Jihde, han är ju på tv...
Idag på aeroboxningen kom jag dit själv, jag hade alltså ingen vän med mig att boxas med.
Efter uppvärmningen parades alla ihop med sina polare och jag stod ensam kvar, ensam kvar med en kille - Peter Jihde!
Energiknippet Jihde, hyper Jihde, jävligt taggade Jihde!
Ett tveksamt flin från min sida, stutsandes från hans.
Oj oj, jag hade redan kört ett annat pass innan och var ganska slut men va fan han är ju rolig så vi kör då, satan vad vi kör. Instruktören börjar instruera och säger till mig att jag ska ge Peter en match. Jo, tjena, lycka till. Tänker jag.
Citat Peter:
TA IIIIII
KOM IGEN
KÖR HÅRT
TEEEEMPO
Om du inte klarar den här så får DU GÖRA NÅGRA TILL
Jag körde lite med honom också, men jag fick ta i en rätt mycket och flög som en vante när man skulle vara varandras motstånd vid olika övningar, killar är så sinnesjukt starka. Jag vill också vara stark.
Det roligaste, och knäppaste, var i och för sig när man ligger och gör situps eller liknande och han står över ska hålla upp händerna så man boxas samtidigt. Så droppas hans svett från hans ansikte ner på mig!!! AAAAA, shiiiit, weird.
Det var ett riktigt hårt träningspass, tufft och jätteroligt, han är en galen kille.
Kändes lite flummigt att träna med Peter Jihde, han är ju på tv...
söndag 10 februari 2008
fy fan
OK!
Idag, för ungefär en timme sedan, hostade jag så mycket att jag spydde.
Jag hostade alltså tills jag kräktes!
Fy fan vad fruktansvärt äckligt och jobbigt det var, det tog ju aldrig slut. Om jag inte spydde så hostade jag och när jag inte hostade så spydde jag eller så gjorde jag båda samtidigt! När man hostar så måste man andas ganska häftigt efteråt men om man då står och spyr samtidigt så är det ganska svårt. När man spyr börjar man gråta och hulka sig, då måste man andas. Andas man med hosta så börjar man hosta ännu mera och nu när jag hostade så spydde jag. En väldigt ond cirkel.
Varenda muskel i hela min kropp var spänd och alla krafter inom mig samlades och pressade ihop min magsäck och strupe. Stod där fan ett tag!
Shit vad det är jobbigt att kräkas, var ett tag sedan man spydde i nyktert tillstånd och verkligen märker hur utmattande det är, helt slut nu.
Det vidrigaste var att jag tidigare på dagen hade ätit chokladglass! Jo, det såg ut som om jag spydde skit. Jag släckte lampan, jag kunde inte se det, stod där i mörkret!
Idag, för ungefär en timme sedan, hostade jag så mycket att jag spydde.
Jag hostade alltså tills jag kräktes!
Fy fan vad fruktansvärt äckligt och jobbigt det var, det tog ju aldrig slut. Om jag inte spydde så hostade jag och när jag inte hostade så spydde jag eller så gjorde jag båda samtidigt! När man hostar så måste man andas ganska häftigt efteråt men om man då står och spyr samtidigt så är det ganska svårt. När man spyr börjar man gråta och hulka sig, då måste man andas. Andas man med hosta så börjar man hosta ännu mera och nu när jag hostade så spydde jag. En väldigt ond cirkel.
Varenda muskel i hela min kropp var spänd och alla krafter inom mig samlades och pressade ihop min magsäck och strupe. Stod där fan ett tag!
Shit vad det är jobbigt att kräkas, var ett tag sedan man spydde i nyktert tillstånd och verkligen märker hur utmattande det är, helt slut nu.
Det vidrigaste var att jag tidigare på dagen hade ätit chokladglass! Jo, det såg ut som om jag spydde skit. Jag släckte lampan, jag kunde inte se det, stod där i mörkret!
Elin, vägen och bilen Furious Blue, del 3
Den mindre allvarliga olyckan.
2006, minns inte riktigt vilket datum det hände men det var någon gång under hösten, oktober kanske.
Jag och Fia, som då bodde tillsammans på Gärdet, skulle åka hem till Täby för att gå på bland annat Tegelbruket under helgen.
Den här olyckan, om man ens kan kalla det de, var helt och hållet mitt fel. Jag var sämst!
Rusningstrafik på E18 norrgående en fredag vid kanske klockan 16-17, det var riktigt mycket bilar. Vi ligger i vänsterfilen, det finns tre, utanför Mörby Centrum, Fia kommer på att vi kan ta avfarten mot Sollentuna och åka den vägen förbi kön istället för att stå stilla här. Den filen längst till höger går nämligen förhållandevis fort eftersom den försvinner ner mot Sollentuna. Jag håller med och tycker det låter som en bra och tidssparande idé. Då återstod bara det lilla problemet att byta fil på en packad motorväg. Sen skulle vi kunna glida förbi alla köande bilister för vi var så väldigt smarta och sluga.
Jag och Fia hjälps åt att hitta en lucka i trafiken i mittenfilen och vi båda skådar en lucka en bit bak. Jag tittar fram och ser att bilen framför mig lättar på bromsen, de röda bromslyktorna slocknar och den silvriga Audin börjar rulla, jag rullar sakta efter, luckan närmar sig. Jag tittar över axeln igen för att bedöma när jag ska gasa på rejält för att smita in i luckan utan att stoppa upp den första bilen som kommer bakom mig alltför mycket. NU! Jag släpper kopplingen, jag gasar, jag tittar framåt igen för att se hur mycket jag måste svänga för att komma ut i mittenfilen. Vad är det jag ser? Audin har knappt rört sig framåt alls, han bromsar precis till igen. Det är för trångt, jag ska ju byta fil...
Jag kör i alla fall in i den silverfärgade bilen framför mig. Den vänstra delen på min främre kofångare träffar ungefär mitt på Audins bakre i en hastighet på cirka 15 km i timmen. Jävlar, jag och Fia tittar på varandra, ojdå! Man slungas framåt vid krocken ganska ordentligt även i såhär låga hastigheter.
Mannen i Audin sticker ut huvudet och vinkar att vi ska köra till väggrenen. FUCK vad dåååålig jag är!
Vi snirklar oss igenom rusningstrafiken ut i väggrenen, byter information, även fast varken min eller hans lilla precious bil var skadade överhuvudtaget. "Det kan finnas skador under plåten", sa han. Jo, tjena, på kofångaren? Säkert. Men man ska ju alltid byta information.
Nu låg jag i alla fall i den filen längt till höger, som för alla som inte åkt på E18 norrgående utanför Mörby Centrum en bit senare blir en avfart mot Sollentuna. Den genvägen som vi ursprungligen skulle ta, anledningen till att jag körde in i den där snubben. Jag skulle bara ha stått kvar i kön och väntat som vilken annan svensk som helst.
2006, minns inte riktigt vilket datum det hände men det var någon gång under hösten, oktober kanske.
Jag och Fia, som då bodde tillsammans på Gärdet, skulle åka hem till Täby för att gå på bland annat Tegelbruket under helgen.
Den här olyckan, om man ens kan kalla det de, var helt och hållet mitt fel. Jag var sämst!
Rusningstrafik på E18 norrgående en fredag vid kanske klockan 16-17, det var riktigt mycket bilar. Vi ligger i vänsterfilen, det finns tre, utanför Mörby Centrum, Fia kommer på att vi kan ta avfarten mot Sollentuna och åka den vägen förbi kön istället för att stå stilla här. Den filen längst till höger går nämligen förhållandevis fort eftersom den försvinner ner mot Sollentuna. Jag håller med och tycker det låter som en bra och tidssparande idé. Då återstod bara det lilla problemet att byta fil på en packad motorväg. Sen skulle vi kunna glida förbi alla köande bilister för vi var så väldigt smarta och sluga.
Jag och Fia hjälps åt att hitta en lucka i trafiken i mittenfilen och vi båda skådar en lucka en bit bak. Jag tittar fram och ser att bilen framför mig lättar på bromsen, de röda bromslyktorna slocknar och den silvriga Audin börjar rulla, jag rullar sakta efter, luckan närmar sig. Jag tittar över axeln igen för att bedöma när jag ska gasa på rejält för att smita in i luckan utan att stoppa upp den första bilen som kommer bakom mig alltför mycket. NU! Jag släpper kopplingen, jag gasar, jag tittar framåt igen för att se hur mycket jag måste svänga för att komma ut i mittenfilen. Vad är det jag ser? Audin har knappt rört sig framåt alls, han bromsar precis till igen. Det är för trångt, jag ska ju byta fil...
Jag kör i alla fall in i den silverfärgade bilen framför mig. Den vänstra delen på min främre kofångare träffar ungefär mitt på Audins bakre i en hastighet på cirka 15 km i timmen. Jävlar, jag och Fia tittar på varandra, ojdå! Man slungas framåt vid krocken ganska ordentligt även i såhär låga hastigheter.
Mannen i Audin sticker ut huvudet och vinkar att vi ska köra till väggrenen. FUCK vad dåååålig jag är!
Vi snirklar oss igenom rusningstrafiken ut i väggrenen, byter information, även fast varken min eller hans lilla precious bil var skadade överhuvudtaget. "Det kan finnas skador under plåten", sa han. Jo, tjena, på kofångaren? Säkert. Men man ska ju alltid byta information.
Nu låg jag i alla fall i den filen längt till höger, som för alla som inte åkt på E18 norrgående utanför Mörby Centrum en bit senare blir en avfart mot Sollentuna. Den genvägen som vi ursprungligen skulle ta, anledningen till att jag körde in i den där snubben. Jag skulle bara ha stått kvar i kön och väntat som vilken annan svensk som helst.
fredag 8 februari 2008
NORRKÖÖÖPING!
Jag sitter nu i en gigantisk lägenhet i Norrköping!
Klockan tre idag kom Sandra och jag på att jag skulle komma ner till henne och Jacob i Norrköping och hälsa på, eftersom jag är ledig imorgon lördag.
Spurta ut till bilen och hann sedan med tåget som avgick från Stockholms Centralstation klockan 16.40, cirka en och en halv timme senare var jag i Norrköping, mysigt värre är det här må jag säga.
Första vi gjorde var att vi gick på en inomhus fotbollsmatch, som Jacob spelade och förlorade, det var korpen lag så det var inte seriöst på riktigt men mycket känslor, speciellt från det andra laget. Mycket kul att se när killar är engagerade så de spricker.
Nu har jag och Sandra lagar tacos och sen blir det fest hos några av Jacobs klasskamrater!
I like Norrköping, får se vad jag säger imorgon!
Nu, ÖL!
Klockan tre idag kom Sandra och jag på att jag skulle komma ner till henne och Jacob i Norrköping och hälsa på, eftersom jag är ledig imorgon lördag.
Spurta ut till bilen och hann sedan med tåget som avgick från Stockholms Centralstation klockan 16.40, cirka en och en halv timme senare var jag i Norrköping, mysigt värre är det här må jag säga.
Första vi gjorde var att vi gick på en inomhus fotbollsmatch, som Jacob spelade och förlorade, det var korpen lag så det var inte seriöst på riktigt men mycket känslor, speciellt från det andra laget. Mycket kul att se när killar är engagerade så de spricker.
Nu har jag och Sandra lagar tacos och sen blir det fest hos några av Jacobs klasskamrater!
I like Norrköping, får se vad jag säger imorgon!
Nu, ÖL!
"Alpne Berättar" goes modeblogg!
MAYOR BESTÄLLNING CRAVINGS !
Jag måste beställa de här två klockorna!
De är från två olika smyckeshemsidor, så fort jag kommer hem så ska jag glida in och beställa.
Fy fan de är så jävla snygga att jag dör! Den rosa är från kyssjohanna.se och finns i fem olika färger men jag tror att jag har betämt mig för den rosa, kan bli en ljusblå också. Jag tänkte: jag har ju nästan bara svarta kläder på mig så då kommer den här färgklicken på min arm att liva upp min outfit helt otroligt mycket.
Den bruna klockan, från cocoo.se, med lite ungdomlig urtavla och med ett lite mer maskulint utseende än den rosa tycker jag är riktigt snygg, nästan till och med tuff!
Hoppas det inte tar allt för lång tid innan de kommer i brevlådan, jag vill ha dem nu! LADDAD!
Hej Elin har blivit modebloggare! Knappast, en litet snedsteg bara på grund av min excitement över dessa klockor, tjena vad jag tjatar om klockorna!
Vad tror ni Kenza Zouiten skulle tycka om mina inköp? hahaha
http://www.kenzaas.blogg.se/
Jag måste beställa de här två klockorna!
De är från två olika smyckeshemsidor, så fort jag kommer hem så ska jag glida in och beställa.
Fy fan de är så jävla snygga att jag dör! Den rosa är från kyssjohanna.se och finns i fem olika färger men jag tror att jag har betämt mig för den rosa, kan bli en ljusblå också. Jag tänkte: jag har ju nästan bara svarta kläder på mig så då kommer den här färgklicken på min arm att liva upp min outfit helt otroligt mycket.
Den bruna klockan, från cocoo.se, med lite ungdomlig urtavla och med ett lite mer maskulint utseende än den rosa tycker jag är riktigt snygg, nästan till och med tuff!
Hoppas det inte tar allt för lång tid innan de kommer i brevlådan, jag vill ha dem nu! LADDAD!
Hej Elin har blivit modebloggare! Knappast, en litet snedsteg bara på grund av min excitement över dessa klockor, tjena vad jag tjatar om klockorna!
Vad tror ni Kenza Zouiten skulle tycka om mina inköp? hahaha
http://www.kenzaas.blogg.se/
torsdag 7 februari 2008
Mycket snack
och mycket verkstad
Fan vad jag och Fia har snackat om att jag ska komma ner och hälsa på henne i Thailand, garanterat i mer än ett år, fram och tillbaka, olika konstellationer hit och dit, olika datum hela tiden, vad vi ska göra och vilka vi ska ha med oss och var vi ska bo. Allt har stått på tablån och tagit upp väldigt mycket tid och snack.
MEN NU, äntligen har jag bokat en resa! 10 mars-31 mars, tre härliga veckor utan jobb och med massa sol och fest och med Fia! Dock reser jag själv både fram och tillbaka, Fia är redan där med Ricky de åkte 1 februari, cirka 20 timmars resväg med en mellanlandning och uppemot 5 timmars väntetid i Istanbul både tur och retur. Oh joy!
Det har alltså varit mycket snack och nu har verkligen verkstaden statts igång.
Done:
Jag har då som sagt bokat en resa, betald och klar.
Jag har sett till att jag kan vara ledig från jobbet, Johanna kommer att få jobba MYCKET, närmare bestämt 5 dagar i veckan, muahaha.
Jag har tagit min första Twinrix spruta, Hepatit A+B vaccin, spruta två tas 1 mars.
Jag har varit hos polisen och fixat nytt pass, mitt går nämligen ut i maj och av någon underlig anledning så måste passet gälla minst sex månader efter man har kommit hem från Thailand, mycket märkligt tycker jag. Det nya passet kommer på tisdag nästa vecka, jag var inte så snygg på bilden kan man lugnt säga, väldigt stökig var jag.
Många vuxen poäng på mig för allt fixande. Kaaaching!
Left to do:
Kontrollera om jag behöver visum, tror inte de men det är lika bra att dubbelkolla.
Kolla upp resa mellan Bangkok och Phuket, hur mycket kan det kosta, ska jag boka här hemifrån eller bara ta en resa när jag känner för det där nere?
Komma på vilka böcker jag ska läsa på mina mastodont resor! Några förslag? Jag gillar det mesta, inte fantasy och inte för chicklitigt. Plus att det inte får väga allt för mycket orka kånka på böcker.
Fixa skjuts till och från Arlanda...Sandra baby...hehe
Ja, packa och köpa allt man behöver inför resan men det är en bit kvar så det tar jag senare.
Oh, just det, komma i form för bikinin, beach 2008 kommer lite tidigare än beräknat ;)
Mer taggad kan man knappast bli!
THAILAND BABY!
Ja jag inser hur otroligt klyschigt och Svensson det är att åka till Thailand, ALLA gör det men det skiter jag fullständigt i! Jag behöver inte var en upptäckare eller en innovatör när jag åker på resa, inte heller originell, det tilltalar inte mig. När jag har semester då gäller bara tre saker: stranden, själslig njutning och kroppslig och mental vila. + lite fest!!
Och vad jag har hört från tidigare resenärer så kan man få allt detta tillfredsställt i Thailand!
Fan vad jag och Fia har snackat om att jag ska komma ner och hälsa på henne i Thailand, garanterat i mer än ett år, fram och tillbaka, olika konstellationer hit och dit, olika datum hela tiden, vad vi ska göra och vilka vi ska ha med oss och var vi ska bo. Allt har stått på tablån och tagit upp väldigt mycket tid och snack.
MEN NU, äntligen har jag bokat en resa! 10 mars-31 mars, tre härliga veckor utan jobb och med massa sol och fest och med Fia! Dock reser jag själv både fram och tillbaka, Fia är redan där med Ricky de åkte 1 februari, cirka 20 timmars resväg med en mellanlandning och uppemot 5 timmars väntetid i Istanbul både tur och retur. Oh joy!
Det har alltså varit mycket snack och nu har verkligen verkstaden statts igång.
Done:
Jag har då som sagt bokat en resa, betald och klar.
Jag har sett till att jag kan vara ledig från jobbet, Johanna kommer att få jobba MYCKET, närmare bestämt 5 dagar i veckan, muahaha.
Jag har tagit min första Twinrix spruta, Hepatit A+B vaccin, spruta två tas 1 mars.
Jag har varit hos polisen och fixat nytt pass, mitt går nämligen ut i maj och av någon underlig anledning så måste passet gälla minst sex månader efter man har kommit hem från Thailand, mycket märkligt tycker jag. Det nya passet kommer på tisdag nästa vecka, jag var inte så snygg på bilden kan man lugnt säga, väldigt stökig var jag.
Många vuxen poäng på mig för allt fixande. Kaaaching!
Left to do:
Kontrollera om jag behöver visum, tror inte de men det är lika bra att dubbelkolla.
Kolla upp resa mellan Bangkok och Phuket, hur mycket kan det kosta, ska jag boka här hemifrån eller bara ta en resa när jag känner för det där nere?
Komma på vilka böcker jag ska läsa på mina mastodont resor! Några förslag? Jag gillar det mesta, inte fantasy och inte för chicklitigt. Plus att det inte får väga allt för mycket orka kånka på böcker.
Fixa skjuts till och från Arlanda...Sandra baby...hehe
Ja, packa och köpa allt man behöver inför resan men det är en bit kvar så det tar jag senare.
Oh, just det, komma i form för bikinin, beach 2008 kommer lite tidigare än beräknat ;)
Mer taggad kan man knappast bli!
THAILAND BABY!
Ja jag inser hur otroligt klyschigt och Svensson det är att åka till Thailand, ALLA gör det men det skiter jag fullständigt i! Jag behöver inte var en upptäckare eller en innovatör när jag åker på resa, inte heller originell, det tilltalar inte mig. När jag har semester då gäller bara tre saker: stranden, själslig njutning och kroppslig och mental vila. + lite fest!!
Och vad jag har hört från tidigare resenärer så kan man få allt detta tillfredsställt i Thailand!
söndag 3 februari 2008
Beerpong, hundskit och pannkakor with the Gurr!
Lördagskväll i Gurras kusiners hus med deras lilla hundvalp Ozzian, som hade rännskita!!! Kusinerna var på kryssning.
Gurra var hemma från Norrköping över helgen så vi spenderade första kvällen tillsammans på två-tre veckor som vi vet bäst: öl, musik och tonvis med snack.
När man är ifrån en nära vän, som man annars spenderade varje dag med, en längre tid och bara hörs över telefon samlar man tillslut på sig så mycket man vill säga och göra så när man väl träffas finns det inte ord eller tid för allt man har i huvudet. Så många tankar, intryck och känslor. Dessutom är man överväldigad av glädje över att hon är hemma så man kan inte riktigt tänka och minnas allt man ville säga innan hon åker igen. Tror att det mesta blev sagt igår, efter mycket öl blev det very deep and serious ;)
Låter ganska töntigt allt det här, eftersom Gurra bara har varit borta i dryg tre veckor, hehe, well well. Jag visste inte själv att jag var så blödig.
Vår kväll i bilder
BEERPONG! Sjukt roligt krökarspel; jag vann en gång och Gurra en gång, sen var ölen slut.
Bästa tjejen! Stanna kvar hos mig...
Gurras glas är tomt, mitt är fullt - orättvist? Do not despair, jag sölar snart ut halva min mugg på mig och Gurra, japp, smidigt!
"Kock-Gurra" tillagar sin specialitet, pannkakor men stekpannan var kass så resultatet blev tveksamt men gott.
Kladd-smet-pannkaka är godast klockan halv ett på natten.
Gurra var hemma från Norrköping över helgen så vi spenderade första kvällen tillsammans på två-tre veckor som vi vet bäst: öl, musik och tonvis med snack.
När man är ifrån en nära vän, som man annars spenderade varje dag med, en längre tid och bara hörs över telefon samlar man tillslut på sig så mycket man vill säga och göra så när man väl träffas finns det inte ord eller tid för allt man har i huvudet. Så många tankar, intryck och känslor. Dessutom är man överväldigad av glädje över att hon är hemma så man kan inte riktigt tänka och minnas allt man ville säga innan hon åker igen. Tror att det mesta blev sagt igår, efter mycket öl blev det very deep and serious ;)
Låter ganska töntigt allt det här, eftersom Gurra bara har varit borta i dryg tre veckor, hehe, well well. Jag visste inte själv att jag var så blödig.
Vår kväll i bilder
BEERPONG! Sjukt roligt krökarspel; jag vann en gång och Gurra en gång, sen var ölen slut.
Plötsligt luktar det skit.
En bild säger mer än 1 000 ord...
En bild säger mer än 1 000 ord...
HAHAHAHAHA, hundbajstorkar Gurra
Jag står med huvudet ut genom dörren och är så nära att spy, riktiga hulkningar, jag var övertygad om att någon skulle medföra kräks...men jag slapp spy ut genom kusinernas entré ut mot gatan.
Upphovsmannen själv, fast i badkaret som en annan brottsling.
Upphovsmannen själv, fast i badkaret som en annan brottsling.
Bästa tjejen! Stanna kvar hos mig...
Gurras glas är tomt, mitt är fullt - orättvist? Do not despair, jag sölar snart ut halva min mugg på mig och Gurra, japp, smidigt!
"Kock-Gurra" tillagar sin specialitet, pannkakor men stekpannan var kass så resultatet blev tveksamt men gott.
Kladd-smet-pannkaka är godast klockan halv ett på natten.
lördag 2 februari 2008
Konstiga sammanträffanden
Kvart i tre idag rusade jag ut till bilen och gasade iväg till Arninge för att hinna till Systemet innan de stänger. Jag hann.
När jag stod i kön med mina och Gurras bärs så hörde jag att någon tyst och försiktigt sa mitt namn. Jag tittade upp och runt lite till jag såg ihl Micke i kön bredvid min. Världens snällaste kille, asbra kompis.
För det första; fan va snygg han var, jag kände inte igen honom först. Han var ju absolut inte ful förut utan mer söt men nu, tjena!
Och det andra; igår så hade jag tänkt på honom, att det var länge sedan vi snacka. Honom kan man ringa när som helst bara för att snacka lite, han bor inte här för tillfället men snart så. Och grejen var att jag verkligen hade tänkt ringa honom igår men orkade inte eller ja jag somnade typ vid halv nio istället...hehe
Sånt där är så läskigt; när man talar om trollen stuff.
Vi hade inte setts på flera månader, oktober kanske, så tänkte jag ringa honom igår och sen idag så träffas vi på Systemet precis innan de stänger. Freaky!
Det får iaf mig att tänka på övernatturliga företeelser, nu när många av mina vänner åker runt på roliga upplevelser och jag är kvar här och kan inte hjälpa att känna mig lite övergiven så dyker snackis-Micke upp, perfekt, skönt för mig.
Finns det någon eller något som pusslar ihop det hela eller är det bara ett sammanträffande?
När jag stod i kön med mina och Gurras bärs så hörde jag att någon tyst och försiktigt sa mitt namn. Jag tittade upp och runt lite till jag såg ihl Micke i kön bredvid min. Världens snällaste kille, asbra kompis.
För det första; fan va snygg han var, jag kände inte igen honom först. Han var ju absolut inte ful förut utan mer söt men nu, tjena!
Och det andra; igår så hade jag tänkt på honom, att det var länge sedan vi snacka. Honom kan man ringa när som helst bara för att snacka lite, han bor inte här för tillfället men snart så. Och grejen var att jag verkligen hade tänkt ringa honom igår men orkade inte eller ja jag somnade typ vid halv nio istället...hehe
Sånt där är så läskigt; när man talar om trollen stuff.
Vi hade inte setts på flera månader, oktober kanske, så tänkte jag ringa honom igår och sen idag så träffas vi på Systemet precis innan de stänger. Freaky!
Det får iaf mig att tänka på övernatturliga företeelser, nu när många av mina vänner åker runt på roliga upplevelser och jag är kvar här och kan inte hjälpa att känna mig lite övergiven så dyker snackis-Micke upp, perfekt, skönt för mig.
Finns det någon eller något som pusslar ihop det hela eller är det bara ett sammanträffande?
fredag 1 februari 2008
tristess
OMG vad jag är uttråkad
Har inget att göra och jag har ingen lust att sova
Billan ska ut med sina klasskamrater och Gurra är på Bandit Rock Awards
Ingen annan vän är hemma, alla är i utlandet
Skulle kanske följt med på B.R.A. men det fanns ändå inga biljetter kvar
Ligger på rummet med lapen på magen och lyssnar på musik
Bra musik iofs, såklart, vore ju korkat annars
Annars hade det varit hemskt
GOD!
Vad ska jag göra?
Är för fan fredagskväll
Tragic
Skaffa ett liv hahaha
Never
Har inget att göra och jag har ingen lust att sova
Billan ska ut med sina klasskamrater och Gurra är på Bandit Rock Awards
Ingen annan vän är hemma, alla är i utlandet
Skulle kanske följt med på B.R.A. men det fanns ändå inga biljetter kvar
Ligger på rummet med lapen på magen och lyssnar på musik
Bra musik iofs, såklart, vore ju korkat annars
Annars hade det varit hemskt
GOD!
Vad ska jag göra?
Är för fan fredagskväll
Tragic
Skaffa ett liv hahaha
Never
minus en plus en är lika med noll?
Skjutsade Fia till Arlanda idag vid 12, sa hej då och så, trist att hon åker men ändå kul för det betyder att snart åker jag för att hälsa på henne där i Thailand! jäj Kuriosa; Fias bagage vägde 27 kilo!!!! damn
minus en
Sen klockan 16.20 kom en gammal bekant älgandes upp för trappen in i mitt rum. Jag pratade med Billan på telefonen just då så jag var tvungen att slänga mobilen på sängen medan jag skrek av glädje med Sandra. Jävligt tjejigt var det; hopp och skrik och kramar, men det var värt att vara lite fjollig för Sandra kom ju hem. jäj
plus en
minus en
Sen klockan 16.20 kom en gammal bekant älgandes upp för trappen in i mitt rum. Jag pratade med Billan på telefonen just då så jag var tvungen att slänga mobilen på sängen medan jag skrek av glädje med Sandra. Jävligt tjejigt var det; hopp och skrik och kramar, men det var värt att vara lite fjollig för Sandra kom ju hem. jäj
plus en
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
